Vad är ”självkänsla S-T” ?

Sök på ”Vad är Självkänsla” på t.ex. Google och du finner 100-tals av olika definitioner. Engelska och Amerikanska definitioner visar på likartad spridning.
Är det inte därför alldeles nödvändigt att först förstå begreppsförvirringen innan vi kan gå vidare ???

Definitioner …
Vi utgår från två huvudlinjer, som här benämnes ”S-T” och ”S-E”
och en kompletterande definitionen Självkänsla ”I-Y”

Huvudlinje S-T, beskriver ”solid / hög självkänsla”:

”Jag är helt OK / trygg i mig själv / fullt människovärde i min unikhet – detta är min identitet … totalt oberoende av t.ex. mitt utseende, min förmåga alt. oförmåga, kunskaper alt. okunnighet, prestationer alt. misslyckanden, eller varje annan tänkbar alt. avsaknad av statusmarkör.

Det ger en självtillit som gör att jag är tydlig med mina behov, uppfattningar och känsloreaktioner, samtidigt öppen för att lyssna till andras behov, uppfattningar och känsloreaktioner.
Sammantaget upplever jag detta som en känslomässig grundtrygghet i mitt innersta, i kärnan av mitt psykiska själv, en Självtillit som ger mig en solid självkänsla.”

Hen upplever sig inte som en resurs utan en individ med fullvärdigt egenvärde som dessutom har vissa resurser. Därför, då hen får en uppgift blir det därför helt naturligt att hen är öppen med sina resurser och önskar detsamma från andra för att gemensamt kunna lösa uppgiften optimalt.

och ”låg självkänsla S-T” beskrivs:

”Mitt värde och min identitet innehålls i en kombination av mitt utseende, min förmåga alt. oförmåga, kunskaper alt. okunnighet, prestationer alt. misslyckanden, eller varje annan tänkbar alt. avsaknad av statusmarkör.”

Oavsett hur denna kombination ser ut finns en medveten/omedveten känslomässig otrygghet i det innersta, en låg Självtillit och därmed låg självkänsla. Ju lägre självkänsla desto mer jämförelser med andra människor med hjälp av statusmarkörer.

Dvs, även om hen ses som en ”högstatusperson”, så kan personen uppleva att hen är en ren bluff/är värdelös och kan komma att bli avslöjad när som helst – självkänslan är låg.

Självkänsla S-T beskrivs i den tvådimensionella modllen SjälvkänsloTriangeln®.

Vi ber dig nu se Filmen Ledarskap Självkänsla på siten Samspel360.se . Det är en 10 minuters film som beskriver utvecklingen av självkänsla S-T under uppväxten m.h.a. modellen SjälvkänsloTriangeln®.

Filmen har över 40.000 visningar.

 

Huvudlinje S-E, beskriver:

Self-Esteem“an individual’s subjective evaluation of his or her worth as a person” (Orth & Robins, 2014, p. 381) eller Baumeister, en annan nutida forskare på området, ”självkänslan är beroende av yttre faktorer, sådana som får personen att känna sig överlägsen”. Självkänslan är för honom sättet att tänka om sig själv, som att se sig utifrån och kunna sätta ett värde på ­jaget.

”Rosenburg Self Esteem Scale” är en av mest använda testerna utifrån denna huvudlinje.

Självkänsla S-E visualiseras på en endimensionell skala enligt följande bild:

Self-esteem

Anm.: Ordet ”esteem” förklaras i USA som “worth; value; to regard highly or favorably; regard with respect or admiration; to consider as of a certain value or of a certain type; regard;”

Detta innebär att ”esteem” inte är en känsla, medan ”känsla” i ordet självkänsla är just en känsla. Trots detta översätts vanligen ”self-esteem” med ”självkänsla” och vice versa!

Huvudlinjen S-E har vidareutvecklats till en tvådimensionell skala genom att bl.a. införa begreppen Inre och Yttre Självkänsla (ref. forskaren Maarit Johnson), som här benämns Självkänsla I-Y. Här kan parallellt uppmärksammas ”Prestationsbaserad självkänsla” som etablerats av forskaren Lennart Hallsten.

 

Visualisering av olika huvudlinjer m.h.a. modellen SjälvkänsloTriangeln®

Begreppet självkänsla S-T enligt Huvudlinje S-T, visualiserat i SjälvkänsloTriangeln®:

Självkänsla

 

Begreppet self-esteem / ”Självkänsla S-E” enligt Huvudlinje S-E är en endimensionell skala som visats ovan.

Då Huvudlinje S-E åskådliggörs i SjälvkänsloTriangeln® ser man att den endimensionella skalan ger samma resultat hela vägen från en ”röd” position till en ”grön” position.

Nedanstående finns även Självkänsla I-Y inlagd i modellen SjälvkänsloTriangeln®:

Self-esteem i SjälvkänsloTriangeln

 

Resultatet blir totalt olika uppfattningar om begreppet självkänsla. Genom att ”blanda” dessa definitioner uppkommer en genomgripande otydlighet och uppkomsten av ett stort antal motsägelsefulla varianter av självkänsla.

Vi hoppas att modellen SjälvkänsloTriangeln® kommer att tjäna ett syfte i att klarlägga och tydliggöra begreppet självkänsla.

Se vidare Samspel360.se för att se filmen, göra ”Kartläggning av din Självkänsla S-T” och  se föreläsningar, workshops, utbildningar under menyvalet Utbildningar.
Vi utgår alltid från modellen SjälvkänsloTriangeln® och Huvudlinje S-T.

 

Härledning av Självkänsla S-T och Huvudlinje S-T

Varje människa är unik, har ursprungligen en känslomässig grundtrygghet i sitt innersta och ett omedvetet behov av att bli respekterad i sin unikhet / för sitt egenvärde / för sitt människovärde, dvs självrespekt. (ref A.H. Maslow)

Med ursprunglig menas här före anknytningsprocesserna. Med en sund anknytningsprocess bibehålles grundtrygghet och behovet av att bli respekterad för sitt egenvärde blir medvetet.
Därefter tar det medvetna samspelet vid mellan barn och omvärlden, som beskrivs i Filmen.

Då vi möts av villkorslös kärlek kommer vårt egenvärde att bekräftas och självkänslan förblir hög och alltmer solid.

Genuint egenvärde

 

Det vanligaste är dock att barndomen och tonåren även innehåller villkorad kärlek eller kärlekslöshet (ref. Filmen) från närstående, lärare, fritids- och idrottsledare, andra jämnåriga etc. Detta skapar en konflikt mellan behovet av att respektera sitt ursprungliga egenvärde (A. Maslow: Self-Respect) och behovet av att få vara med i gruppen (A. Maslow: Belonging & Love). Upplevd villkorad kärlek förmedlar att du är välkommen i gruppen, du blir sedd, bekräftad och uppskattad förutsatt att du presterar och/eller ser ut på ett visst sätt och/eller uppfyller annan eller andra statusmarkörer.

Upplevd Kärlekslöshet förmedlar att hen upplever sig nedvärderad eller inte alls värd att bli sedd.

Eftersom uppväxtåren innebär en beroendeställning till vuxenvärlden och beroende till jämnåriga, så är det oftast uppfattningen om ens egenvärde som kommer att förändras på bekostnad av att få vara med i gruppen.

I dessa processer, då hen sätter grupptillhörigheten framför sitt ursprungliga egenvärde, kommer hen att ändra sin uppfattning om vari hens egenvärde består och behovet av självrespekt kommer att förändras (transformeras) så att objektet för självrespekten svarar mot det nya egenvärdet.

Nedan är två bilder visar ytterligheterna av transformerat egenvärde.

Egenvärde i status

Saknar Egenvärde

 

Självkänslan S-T  är kärnan i vårt känslomässiga psykiska jag

Positioner i SjälvkänsloTriangeln® motsvarar förändringar/transformeringar i grundläggande behov. Därför kommer positioner i modellen SjälvkänsloTriangeln® att indikera karakteristiska drivkrafter, attityder och beteendemönster för positionen, med ett mönster vid trygghet och ett annat vid otrygghet.

I grupputvecklingsteori gäller att ju längre till vänster hens position är i SjälvkänsloTriangeln®, desto större behov av att etablera en rangordning i gruppen. Detta är drivkraften bakom diskriminering, mobbning och härskarstrategier – vem är överlägsen och vem är underlägsen ?

I nedanstående bild symboliserar det vertikala avståndet (pilens längd) både omfattning och kraft i rangordningsprocesser, dvs längst till höger finns ingen rangordning utan jämlikhet. Ju mer till vänster desto starkare rangordningsprocesser.

Rangordning

 

Vad är ”Självförtroende” och ”Förtroende”?

Självkänsla förväxlas ibland med Självförtroende. Självförtroende definieras som individens tro på att själv ha tillräckliga resurser för att klara av en situation som hon står inför eller tror sig stå inför.

Ordet resurser syftar på något ”yttre” såsom fysisk prestationsförmåga, utseende, intellektuell förmåga, retorikförmåga, manipulativ förmåga, ekonomiska resurser och/eller annan status som individen uppfattar som en resurs.

Ju högre självkänsla S-T, d.v.s. till höger i SjälvkänsloTriangeln®, i desto mindre omfattning förknippar individen sitt Självförtroende med sitt egenvärde och identitet. Hen varken ökar alternativt riskerar sitt egenvärde då hen lyckas alternativt misslyckas.

Ju lägre självkänslan S-T är, d.v.s. till vänster i SjälvkänsloTriangeln®, desto större roll spelar självförtroendet, i den bemärkelsen, att ett högt självförtroende utgör basen för att upprätthålla den ”rödas” egenvärde och ett lågt självförtroende bekräftar den ”blåas” upplevda ringa värde.

Förtroende för andra, definieras som min tro på att andra skall klara av en situation som de står inför.

Självförtroende

 

Vad är ”SjälvTillit” och ”Tillit”

SjälvTillit, definieras som individens omfång av vara ödmjuk mot sig själv, inte döma sig själv och lita på sig själv som person – en inre stabil tillit. SjälvTillit är inte situationsberoende.

SjälvTillit är den inre grundtryggheten som ger en hög självkänsla S-T .

SjälvTillit är skilt från Självförtroende, vilket är både situationsberoende och baserar sig på resurser.

Tillit till andra, definieras som mitt omfång av tro på att den andre vill mig väl – inte bedöma mig som person (varken upp- eller nedvärdera mig) och inte har någon avsikt att skada / dra fördel av / vara offer / diskriminera / dominera mig / upphöja mig.

”Utan tillit ingen relation”

 

Vad är ”Grupputveckling”

Grupputveckling har tre typiska utvecklingsfaser som är Tillhöra, Kontroll och Öppenhet,

I Tillhörafasen kommer de med lägre självkänsla S-T att försöka lura ut andra gruppmedlemmars status, medan de med högre självkänsla S-T vill förstå de andras personlighet.

Tillhörafasen känneteckas av försiktighet.

I Kontrollfasen kommer de med lägre självkänsla S-T att försöka etablera en rangordning i gruppen utifrån status och därifrån bestämma hierarki och ansvarsposter, medan de med högre självkänsla S-T vill förstå de andras förmågor, vill förstå uppgiften och därifrån söka en ansvarsområde.

I Kontrollfasen uppkommer konflikter som för de med lägre självkänsla S-T handlar om att vinna eller förlora, som i sin tur tjänar syftet att etablera rangordning, medan för de med högre självkänsla S-T handlar det om att lösa konflikter, att berätta om sina reaktioner, lyssna och förstå.

En Öppenhet som baseras på stark rangordning kännetecknas av uppgiftsfokuserat arbete, där känsloreaktioner och relationer inte har någon plats. Den som är högst i hierarkin bestämmer, sätter normer och uppförandekoder (kan uppfattas som en extra fas efter Kontrollfasen, se t.ex. Susan Wheelan). Tilliten, att andra vill mig väl, är minimal.

En Öppenhet som baseras på ett samspel med hög självkänsla S-T hos deltagarna kännetecknas av frihet, att vara den man är, att fritt uttrycka sig och att lyssna till andra antingen det gäller själva arbetsuppgiften eller reaktioner i samspelet. Tillit är hög inom gruppen.

 

Om Effektivitet

Effektiviteten är c:a 3-4 gånger så hög i Öppenhet som baseras på ett samspel med hög självkänsla hos deltagarna jämfört med Tillhöra fasen och Kontrollfasen.

Ju lägre självkänsla S-T i gruppen desto vanligare att gruppen inte kommer igenom Kontrollfasen utan vänder tillbaka till Tillhöra, faller isär i subgrupper och lämnar någon / några i relationsmässigt Utanförskap.

En gruppbildning som baseras på låg självkänsla S-T och kommer igenom Kontrollfasen kan bli c:a 2 gånger så effektiv som samma grupp i Tillhörafasen och Kontrollfasen.

Margaret Heffenernan uttrycker det i nedanstående video:

En välformulerad och evidensbaserad video, men kan de som har strategier för att vara överlägsen och underlägsenhet helt plötsligt överge behovet av att kontrollera andra ???